Nyhetsbrevet

Tankar i mars

Nyhetsbrevet Tankar i mars handlar om handlar om sårbarhet, mod och att sätta gränser. Du får del av freebien Skriv dig hel och så berättar jag nyheter om boken ”Tillsammans är vi två”. Varmt välkommen =)

Mod och sårbarhet

En helg i början av mars var jag krasslig och hade tappat rösten, och tillbringade därför en hel del tid i soffan. För trött för att läsa, men för pigg för att sova, letade jag på Netflix efter något att titta på. Jag fastnade för föreläsningen The call to courage med socionomen och forskaren Brené Brown. Och efter en stund var jag närmast glad över att vara sjuk, då hon fångade mig totalt.

Brené pratade initierat, klokt och roligt om innebörden av mod och sårbarhet.

Insikten att just de två orden hör ihop, att de på riktigt är olika sidor av samma mynt, landade med något av ett brak bland alla mina nysningar. Intellektuellt har jag förstått det tidigare också, men det är en annan sak att verkligen införliva en förståelse i sitt ”system”. Att förstå känslomässigt. Och det var vad som hände för mig när jag lyssnade på Brené.

Känner du igen dig i den beskrivningen, att det kan vara skillnad på att förstå något och att verkligen förstå på riktigt?

När känner du dig som mest sårbar?

Jag är medveten om att det är en stor, och svår, fråga. Förstaplatsen på min egen sårbarhetslista går utan tvekan till området föräldraskap. (Varför pratas det så lite om oron som följer med när du får barn?) Därefter kommer mitt skönlitterära skrivande – åtminstone tills jag har tagit mig förbi en viss punkt i processen. Jag har stort behov att hålla det jag skriver för mig själv till en början, om andra släpps in för tidigt och har åsikter så tappar jag lätt bort mig själv, min inre röst och på något sätt även själva anledningen till att jag skriver.

I boken ”Resa sig stark” (Libris 2016) skriver Brené Brown något som går hand i hand med detta:

”Om vi låter andra människors åsikter bestämma vilka vi är vågar vi inte vara sårbara. Därför måste vi välja vilken kritik vi ska släppa in i våra liv.”

Det här tål att tänkas på. Föreställ dig en helt vanlig dag och försök räkna efter hur många gånger du möts av olika budskap som vill få dig att tycka, tänka, känna eller vara på ett visst sätt. I sociala medier, ute i samhället och av människor i din närhet. Ganska många gånger, eller hur?

I min värld handlar sårbarhet om att våga vara autentisk, att visa sitt rätta jag. Att tillåta sig att vara tillräcklig. Och för att våga det behöver vi mod, och vi behöver värna våra gränser.

Väntesorg

Ett av 2022 års nyord var väntesorg. Detta poetiska och vackra ord slog an någonting inom mig och resulterade i en personlig text om min syster som är sjuk i en demenssjukdom.

Jag tror att väntesorg är ett ord som fyller ett hål i svenska språket. För att kunna förstå vad vi känner är vi beroende av ord att uttrycka oss med. Att ha gemensamma uttryck är också viktigt för att kunna förstå varandra, människor emellan.

Min text är ett exempel på hur vi genom skrivandet kan formulera och strukturera tankar och känslor som väcks när vi är med om svåra saker. För mig är den också ett exempel på att samla mod att visa sårbarhet. HÄR kan du läsa den texten.

Skrivövning

nu är det din tur 🙂

Låt oss hålla fast vid de tre orden sårbarhet, mod och gränser. Här får du möjlighet att fundera lite över dem och vad de betyder för dig. Du kan börja med att välja ut en situation där du känner dig sårbar och skriva ner dina tankar kring den. Gör sedan samma sak med orden mod och gränser.

Vad handlar situationen om?
Hur reagerar du (utåt respektive inåt)?
Hör du till dem som drar dig undan? Eller visar du för din omgivning vad som pågår inom dig?
Vad uppkommer för känslor? Tillåter du dig att känna dina känslor, på riktig? Eller maskerar du dem?
Kan du betrakta dig själv och dina känslor med medkänsla och förståelse? Om inte, vad skulle du behöva för att kunna göra det?
I vilka situationer tycker du att det är lätt, respektive svårt, att visa dig sårbar/modig/sätta sunda gränser för hur andra får vara mot dig?

När du känner dig färdig kan du läsa igenom din text och skriva ytterligare ett par meningar om hur det kändes att skriva. Om skrivande väcker tankar och känslor som känns svåra att härbärgera på egen hand vill jag, som vanligt, att du söker upp någon som du kan dela dina tankar med ❤

”Tillsammans är vi två”

Du som hängt med mig länge vet att Vintergård förlag, som gav ut min debutroman ”Tillsammans är vi två”, la ner i början av 2022. Beskedet förde med sig ett virrvarr av känslor och då inte minst en stor matthet, boken hade just kommit ut och att hitta ett nytt förlag görs sällan i en handvändning.

Jag skickade manuset till några olika förlag och fina refuseringar landade tillbaka. Efter att ha varit snubblande nära att gå hela vägen hos en av de stora jättarna, och förslag på utgivning av ett par andra men inte i en form som kändes riktigt bra.

Frustration och glädje har avläst varandra (fina refuseringar är verkligen någonting att vara glad över). Stundtals har jag tänkt att jag struntar i alltihop, andra gånger att boken förtjänar en ordentlig chans att möta läsare.

Books on Demand

Men så en dag i februari landade insikten kring hur jag vill gå vidare. Valet föll på en print on demand-tjänst och sedan ett par veckor finns ”Tillsammans är vi två” att beställa hos nätbokhandlarna igen.

Du som redan har läst boken får gärna dela med dig av dina tankar i sociala medier, eller lämna ett omdöme hos exempelvis Adlibris. Jag uppskattar verkligen att få ta del av reflektioner från er läsare. En person sa nyligen till mig att hen inspirerades av karaktären Gunnels medmänsklighet, vilket värmde.

I skrivande stund är det Bod.se som har bäst pris på ”Tillsammans är vi två”. Kanske har du några lediga dagar att se fram emot under våren, och behöver någonting att läsa då? 😊

Jag önskar dig en riktigt fin påsk och håller tummarna för att värmen snart kommer på riktigt.

Vi hörs!
Ida