Att vara högkänslig (HSP)

Vad innebär det att vara högkänslig och hur påverkas livet?

Högkänslighet är ett medfött personlighetsdrag som återfinns hos cirka 20 procent av jordens befolkning, oavsett kön. En del misstar högkänslighet för en sjukdom eller diagnos – det är det inte. Utifrån att högkänsliga personer på vissa sätt avviker jämfört med den breda massan kan dock många känna sig annorlunda. Detta särskilt som västerländska samhällen under lång tid har sett extraversion som eftersträvansvärt.

I den här texten kommer vi kika närmare på vad högkänslighet innebär och framför allt vad som kan vara bra att tänka på för att må så bra som möjligt för dig som själv är högkänslig. Också du som är extravert i din personlighet har nytta av att läsa om högkänslighet, då du med all säkerhet har personer i din närhet som har det här personlighetsdraget.

Genom att läsa olika texter och böcker, göra självtester eller lyssna på poddar brukar de flesta kunna komma fram till om de är högkänsliga eller inte.

TESTA DIG SJÄLV

Vad innebär det att vara högkänslig?

Begreppet högkänslighet myntades av forskaren och psykoterapeuten Elaine N. Aron på 1990-talet. I boken ”Den högkänsliga människan” (Egia förlag 2013) skriver hon att högkänslighet återfinns hos individer inom många djurarter, som exempelvis apor, hundar och fiskar. Gemensamt för högkänsliga är hur de hanterar intryck och information: de stannar upp och reflekterar över det de ser och upplever innan de agerar. De uppmärksammar detaljer och kan sedan använda sin kunskap till att göra förutsägelser i framtiden. Detta kan vara användbart, men tar ofta mycket energi. En viss risk finns också att högkänsliga personer övergeneraliserar och börjar undvika situationer, samt att nervsystemet kan bli överbelastat då hjärnan bearbetar all information djupare än hos icke högkänsliga personer.

Att sätta ord på känslan

Oavsett vad vi människor pratar om är det viktigt att vi har ett språk som möjliggör förståelse för oss själva och andra. Precis som jag nämner i texten om Väntesorg är det först när vi har ord för känslor och olika tillstånd som vi kan formulera våra upplevelser av dem.

Genom Elaine Arons forskning har ett stort antal människor fått begrepp som förklarar varför de fungerar som de gör.

Förutom ordet högkänslighet används även förkortningen HSP, som står för highly sensitive personality.

Att vara högkänslig eller att bli högkänslig

Elaine Aron menar att HSP medför att en människa har ett känsligare nervsystem, vilket orsakas av gener, arv och miljö. Hennes mission är att människor ska lära sig att förstå och ta tillvara tillgångar som exempelvis empati och kreativitet. Men hon anser också att högkänsliga personer måste lära sig att leva med att bli trötta och överstimulerade.

Helen Olausson beskriver i sin bok ”Högkänslighet och intuition” (Vulkan 2021) ett något annorlunda perspektiv på högkänslighet. Hon menar att det inte är någonting en person är – utan något hen blir, och att det finns en skillnad mellan att vara högkänslig och att ha en sensitivitet som ger energi och tillgång till ens intuition.

Enligt Helen Olaussons sätt att betrakta högkänslighet bottnar den helt enkelt i en obalans eller underskott av energi. Hon vänder sig mot att högkänslighet har blivit ett negativt begrepp för något som begränsar människors liv, när det i själva verket handlar om människor som har en stor förmåga att känna in och kommunicera med sin omgivning genom sina sinnen. Lösningen för att undvika högkänslighet är att hjälpa kroppen och sinnet att vara i balans genom att vara medveten om vad som ger och tar energi.

Människan blir bättre när man visar henne hurdan hon är.

Anton Tjechov

Högkänslighet vs introversion

Högkänslighet kan ibland förväxlas med introversion. Att vara introvert betyder i regel att en person trivs bra ensam och i mindre grupper, och lätt kan känna sig trött och överväldigad av för mycket social interaktion. En introvert person är inte asocial, men behöver tid för sig själv för att samla energi. De har också ofta ett behov av att hinna ”tänka färdigt” och reflektera på djupet.

Cirka 70 procent av alla högkänsliga personer är även introverta. Resterande är socialt utåtriktade, men uppfyller kriterierna för högkänslighet. För dessa personer kan det vara extra viktigt att tänka på att få ordentligt med återhämtning.

En likhet mellan högkänslighet och introversion är behovet att observera och analysera en situation innan personen, eventuellt, ger sig in och deltar. Andra människor kan missta detta för blyghet. En annan likhet är att lätt bli överstimulerad: det blir helt enkelt fullt av intryck och tankar i huvudet. När detta händer behöver såväl den högkänsliga som den introverta personen dra sig tillbaka och vila från nya intryck.

Bara trams. Eller?

Högkänslig eller överkänslig, det är väl egentligen same same? Nej, inte alls. Att vara överkänslig kan betyda lite olika saker: att ha en intolerans i form av en allergi eller att vara snarstucken. Högkänslighet innebär en förmåga att uppfatta saker hos andra människor och miljöer, som de flesta andra inte uppfattar. Eller som det åtminstone tar längre tid för icke högkänsliga personer att uppfatta.

Att avfärda högkänsliga personer med att säga att de är överkänsliga kan vara ett effektivt – och mycket fult – sätt att nonchalera när en människa försöker förklara vad hen känner, uppfattar och upplever. En härskarteknik, med andra ord.

Är det bra eller dåligt att vara högkänslig?

Generellt har vår mänskliga hjärna ett behov av att kategorisera saker, och det medför att vi gärna vill stoppa in varandra och oss själva i fack. Vi vill till exempel veta om någonting är bra eller dåligt. Hjärnan gör så för att lättare kunna navigera i tillvaron. Ibland ställer det dock till det för oss, som när vi snabbt bestämmer oss för om någonting är just bra eller dåligt.

I regel finns det bekant två sidor av samma mynt. Och som med det mesta i livet: högkänslighet kan vara en tillgång, men det kan också vara en belastning. Många gånger är det neutralt, det bara är.

De absolut allra flesta människor har någonting i sin personlighet, eller i sitt sätt att fungera, som de behöver lära sig att ”ta hand om”. En del av vårt jobb i livet är helt enkelt att lära oss hur vi fungerar och vad vi kan göra för att må så bra som möjligt.

Att skilja på sig själv och andra

Som högkänslig kan det ibland vara svårt att skilja på sin egen person och andras. Det är lätt att smittas av andras känslor och sinnesstämningar, så kallad affektsmitta. En ledtråd kan vara om du ändrar sinnesstämning fort eller en känsla kommer över dig hastigt; fundera över vad som hände precis innan. Har det med dig att göra, ta hand om det. Om du kommer fram till att du har tagit in någon annans känslor, konstatera det och lämna till den andra personen att leva sitt liv.

Stoneface

Att vara högkänslig har ingenting att göra med hur mycket känslor en person visar för sin omgivning. Utifrån att en stor andel högkänsliga är introverta är det snarare tvärt om, att de är återhållsamma med att visa vad de tänker och känner. De känner alltså starkt och intensivt, men det går inte att utläsa av deras mimik och kroppsspråk. Värt att nämna är också att en högkänslig person som är överstimulerad kan verka totalt avstängd och ”nollad”.

Sortera bland intrycken

Som högkänslig gäller det att vara medveten om sin förmåga och att våga lita på den, vilket kan kännas svårt. Kanske har du upplevt att du är den enda som uppfattar att något är på ett visst sätt, och även fått höra att du övertolkar eller är överkänslig när du uttrycker detta. Här gäller det att å ena sidan utrusta sig med tålamod – andra förstår eller ser många gånger detsamma som den högkänsliga har uppfattat, men det kan ta mer tid innan de gör det.

Å andra sidan behöver du som högkänslig lära dig att sortera:

Vad av det som du uppfattar berör dig som person?
Vad har du ett ansvar för?
Vad kan du nöja dig med att registrera och sedan lämna därhän?
Vad (eller i vilka situationer) behöver du lära dig att inte ens registrera det andra sänder ut?

Att ha en förmåga att känna av och känna in betyder inte att du alltid ska använda den, vilket Louise Olausson nogsamt påpekar i boken ”Högkänslighet och intuition” (Vulkan 2021).

Men för att lära dig att själv bestämma när förmågan ska användas krävs medvetenhet och träning. Medvetenhet om att du känner in och registrerar, träning att själv styra om du ska göra det just då eller ej.

Första hjälpen

En av de viktigaste faktorerna för att få balans i tillvaron som högkänslig är att ta hand om sig över tid. Att äta och sova ordentligt, att röra på sig och att lära sig någon teknik för avslappning.

Det finns också en del konkreta tips på saker att göra om det har blivit för mycket intryck och någonting behöver göras akut i stunden:

Andas
Lämna situationen/platsen
Ta många pauser. Toaletten är en utmärkt plats att dra sig undan till. Skölj ansikte och händer med kallt vatten, sitt en stund och blunda eller släck lampan och vila i mörkret några minuter.
Vistas ute och få frisk luft.
Rör på dig

Att sätta gränser

Många människor behöver öva på att sätta sunda gränser för sig själva och andra. Högkänsliga personer i synnerhet. Ofta har vi en förväntan att andra ska förstå vad vi behöver utan att vi berättar det för dem. Ibland vet vi inte ens själva vad det är vi vill och behöver. Första steget är därför att lära känna sig själv och ta reda på vad vi behöver för att må bra.

Ett steg i detta kan vara att öva på att vara varsam med orden ja och nej. Många människor säger ja, även då de känner att svaret egentligen är nej. Att säga nej kan upplevas väldigt svårt. Förklaringen till att ordet nej kan aktivera så många tankar och känslor finns i att människan är ett flockdjur, och att de flesta känner en djup rädsla för att bli ensamma. Ensamhet hotade ursprungligen hela vår existens.

Kombinationen av att uppfatta andras behov och att ha en hög empatisk förmåga medför ofta att högkänsliga personer har lite extra svårt att säga nej, och gärna ställer upp på andra. Förmågan att uppfatta andras känslor betyder också att känslor av missnöje fångas upp, vilket en otränad högkänslig kan ha svårt att stå ut med.

Andra saker som kan vara hjälpsamma att fundera kring

Att välja umgänge med omsorg. Arbete, vänner, fritidsaktiviteter.
Att välja miljöer med omsorg. Och när du vistas i miljöer som du vet är påfrestande används exempelvis öronproppar som skydd mot ljud, glasögon för att dämpa synintryck etc. Prova dig fram!

Planera! Om du vet att du ska göra någonting som tar av din energi – planera in tid för återhämtning.
Ta mikropauser.
Hitta strategier för att bringa ordning i oredan i huvudet. Att fastna i ältande är lätt hänt, men leder sällan framåt. Beroende på tillfälle är det bra att ha några olika strategier att använda sig av. Exempelvis: fysisk träning, meditation, skriva, vistas i naturen, prata med en vän…
En del högkänsliga är känsliga mot kaffe och alkohol – fundera på om det gäller dig.