Vad menas egentligen med läkande skrivande?

Det jag uppskattar mest i mitt arbete som kurator är mötet med människor som vill använda mig som bollplank i en förändringsprocess. I fokus står våra samtal, och de talade orden blir själva verktygen vi använder. Ofta blir begrepp som acceptans och att skapa hanterbarhet centrala.

Läkande skrivande bygger på samma tanke som samtalsstöd, att vi genom att sätta ord på saker får lättare att organisera våra tankar och upplevelser. Men istället för att tala sker själva problemformuleringen och utforskandet av denna i skrift.

Åtminstone kan det vara så det går till. Saken är den att allt skrivande är bra för vårt mående. Studier från bland andra forskaren Melanie Greenberg har visat att det är lika läkande att skriva fiktion som självbiografiskt, viket tycks bero på att skribenten använder sig själv som klangbotten även då historien är påhittad. Själva skrivandet kan med andra ord se väldigt olika ut, just eftersom formen kan variera. Kortare skrivövningar eller längre texter. Prosa, poesi eller dagboksanteckningar.

Viktigt att veta är dock att i en reflekterande, läkande, skrivprocess ligger fokus på författaren och inte på att slutprodukten ska nå en läsare.

Det händer att jag i rollen som kurator möter personer, och då företrädelsevis unga tjejer, som berättar att de tycker om att skriva. De har själva upptäckt vilken effekt skrivande har på deras mående, att det hjälper dem att sortera tankar och intryck, och använder sig av dagböcker eller skönlitterärt skrivande som en ventil att bearbeta upplevelser. Tyvärr är det just så många betraktar den här formen av skrivande, som något som hör tonåren till, och läkande skrivande är fortfarande relativt okänt i Sverige.

I en intervju som jag gjorde med Emelie Hill Dittmer, journalist och skrivpedagog, tidigare i år konstaterade hon att Sverige ligger efter inom det här området.

”Människor är generellt lite skeptiska eller rent av rädda”, säger hon och påpekar att läkande skrivande, och att det fungerar, är vedertaget sedan länge i många andra länder. I Sverige däremot finns ett fokus på att en psykolog behöver närvara när någonting svårt ska bearbetas.

Redan på 1980-talet genomförde James W Pennebaker, professor i psykologi vid University of Texas at Austin, en forskningsstudie där han lät en grupp studenter skriva om en traumatisk händelse. Deras skrivande skulle pågå 15 minuter varje dag under fyra dagar. En annan grupp fick skriva neutrala texter om konkreta ting. Därefter registrerades hur ofta studenterna sökte vård under det kommande halvåret. Resultatet visade att de som skrivit om trauma var väsentligt friskare. Sedan dess har hundratals studier kopplat till skrivandets effekter på vårt mående genomförts. 

Så, hur kommer man igång?

För den som är ovan att formulera sig i skrift kan ett sätt att börja vara att likt studenterna i Pennebakers första studie skriva en stund varje dag, under några dagar i följd, om någonting som känns svårt. Någonting som upptar ens tankar för stunden. Viktigt är att vara medveten om att ens sinnesstämning kan förändras efter skrivandet, och till och med medföra ett för stunden sämre mående. Pennebaker råder skribenten att planera in reflektionstid efteråt, att tidsbegränsa skrivandet och att redan innan bestämma vad man ska ägna sig åt för aktivitet efter skrivstunden.

Själv ser jag läkande skrivande som ett fint komplement till olika former av samtalsterapi, och något som kan medföra ytterligare en dimension. Jämfört med ett samtal finns texten kvar (förutsatt att inte samtalet spelas in förstås) och ger skribenten själv möjlighet att återvända till sina ord och tankar. Att efter en tid läsa sin text kan ge ett utifrånperspektiv, och i vissa fall hjälpa personen att börja coacha sig själv.

För den som önskar sällskap under processen är det en god idé att delta i en skrivgrupp eller att använda sig av individuell vägledning. Och förstås – mår man dåligt på något vis är det alltid viktigt att söka professionell hjälp!

Berätta gärna om ni väljer att prova, och hur ni i så fall upplever er skrivprocess.

(KÄLLOR: James W Pennebaker, Expressive writing – words that heal (2014) , Write Your Self, kursmaterial, https://www.forskning.se/2018/09/24/egen-skrivterapi-en-billig-vag-till-halsa/ 200225)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s